Tidigt på fredag morgon landar ett nyvaket Kite på Bryssels flygplats. Två trevliga herrar hämtar oss för en bilfärd till Goch. Jag får äran att åka i den bil som är fullproppad med skivor av punkbandet Die Toten Hosen.

Någonstans bakom majsfälten i Goch får vi avnjuta en god frukost hemma hos familjen Heins. De bor i ett stort trähus som väl stämmer överens med mina tankar om hur ett klassiskt tyskt hus bör se ut. För att kunna säga att man varit i centrala Goch när man kom hem, tar vi en snabbrunda i staden. Vi i princip springer genom gator och gränder, så jag har svårt att uppfatta den riktigt. Jag tror jag såg några ankor i alla fall. Men nu kan jag stoltsera med att jag varit där.

Det är i en skola i staden som konserten äger rum. Tre band är annonserade för kvällen. Bland åhörarna träffar vi på flera vi känner, bland annat folk som var på vår konsert i Wuppertal. Det blir en energirik spelning med ett bra publikstöd. Det märks att konsertbesökarna har kul.

När konserten är över och vi återvänder till Heins klassiska tyska hus, slår det mig att jag under denna intensiva dag lärt mig 3 nya tyska ord. Sonnenbrillen = solglasögon, Ausländer = utlänning och ach so = jasså. Ach so har jag ju hört sägas mycket, men jag har inte förstått att det betyder jasså. Jag trodde mest det var något man sa lite när man kände för det ungefär som ”liksom”.

Tack alla som fick det hela att bli en förträfflig vistelse i Goch! Wir hoffen, wir sehen uns!